Efter att ha somnat 20.30 så vaknade vi faktiskt inte förrän 05.20, vilket egentligen var 04.20 eftersom det blev sommartid inatt. Vi gick upp, packade och åkte ganska på en gång vilket gjorde att det blev mörkerkörning första dryga timmen. Det var dessutom väldigt dimmigt som bilden nedan visar.
När det väl ljusnat så kunde vi konstatera att naturen var väldigt olik den igår. Lika dramatisk som den var igår, lika mjuk och böljande grön var den idag. Bitvis var det som Bag End i Sagan om ringen. Böljande gräslägdor med betande kor och vinodlingar. När vi sedan närmade oss LA så gjorde vi en avstickare längs en Scenic Road som tog oss förbi Mandalay tror jag det hette, just innan ett samhälle som heter Oxnard. Inte särskilt Scenic, Mandalay nedan var pittoreskt, men Oxnard bestod mycket av hus med galler överallt och kändes mer som här-stannar-vi-inte-bilen-alls...
Sista milen in mot LA var nog de tyngsta jag kört någonsin. Mycket trafik, trångt, hög fart, parkerade bilar vid sidan och cyklister som vinglade fram.
Belöningen kom dock i form av Hermosa beach efter att vi checkat in på hotellet. En helt enorm strand i en av de 3 beach citys i LA (Hermosa, Redondo och Manhattan).
Efter en kortare strandpromenad så var det dags att ta tjuren vid hornen, att köra till Staples Center i downtown LA. Ingen jättelätt uppgift, men görlig med hjälp av GPS. Tänk dig värsta rusningstrafiken och så lägger du till upp till NIO filer bitvis, i 65mph (ca 100km/h). Intressant värre. Vi hittade parkeringshuset rätt snabbt innan vi äntrade arenan.
Även om vi satt just under taket så var det en mäktig upplevelse. Efter matchen så var utmaningen att ta sig tillbaka till hotellet under samma förutsättningar fast i kolmörker. Nu har vi lyckats med dom delarna så nu återstår bara att göra om det imorgon då vi ska till planetariet, walk of fame och burgare på Applepan.